Sjukvård

Allmän sjukvård i Sverige

Hur fungerar Svensk sjukvård och vem ansvarar för den? När behöver man gå till en husläkare för att få remiss och inte? Vad kostar ett patientbesök för vuxna? Vilka sjukvårdsregler gäller för barn under 18 år?

Sjukvården i Sverige bedrivs antingen som öppenvård eller slutenvård. Vid öppenvård blir patienten undersökt och behandlad på en mottagning, som kan vara antingen en primärvårdsmottagning eller en specialistvårdsmottagning. Slutenvård refererar till vård som utförs på en avdelning där patienten är inskriven. Kommunerna ansvarar också för viss sjukvårdsverksamhet, såsom hemsjukvård och vård och behandling på äldreboenden. Det finns även privata vårdgivare. Svensk sjukvård är i huvudsak finansierad av skattemedel och är tillgänglig för alla som är folkbokförda i Sverige. 

Offentliga & privata vårdgivare

Sjukvården i Sverige är en offentligt finansierad och drivs främst av regioner och kommuner. Regionerna ansvarar för den specialiserade sjukvården, som till exempel sjukhusvård, specialistmottagningar och ambulanssjukvård, medan kommunerna ansvarar för den primärvård, som till exempel vårdcentraler och distriktssköterskor. 

Det finns också privata vårdgivare, till exempel privata läkarmottagningar och privata sjukhus, som också utför sjukvårdstjänster. Det finns två huvudtyper av privata läkare i Sverige: de som har avtal med regionen och de som inte har det. De privata läkare som har avtal med regionen får en del av sin finansiering från regionen genom avtalade ersättningar, medan de som inte har avtal får sin finansiering direkt från patienterna själva genom avgifter och försäkringsersättningar. 

Vårdkvalitet & patientsäkerhet

Vårdgivare, både offentliga och privata, är skyldiga att följa samma regler och krav på vårdkvalitet och patientsäkerhet. Det svenska sjukvårdssystemet är uppbyggt kring principen om att all sjukvård ska vara likvärdig och tillgänglig för alla, oavsett var man bor och vilken ekonomisk eller social bakgrund man har. 

När behöver man gå till en husläkare för att få remiss?

I allmänhet behöver man en remiss från en husläkare för att få specialistvård, såsom besök hos en specialistläkare, röntgenundersökning eller operation. Vanligtvis börjar man därför med att boka en tid hos en husläkare som sedan kan bedöma om man behöver en remiss till specialistvård eller inte.

Vilka sjukvårdsmottagningar behöver man ingen remiss till?

Det finns flera vårdgivare som man kan kontakta direkt och boka tid utan remiss från husläkare. Det inkluderar vårdcentraler, ögonläkare, sjukgymnaster, ungdomsmottagningar och tandläkare. Dock kan det finnas undantag, exempelvis om man behöver en tandkirurgiska specialistbehandling eller besök hos en specialist på en ungdomsmottagning.

Vad kostar det att besöka läkare i Sverige?

Patientavgifterna varierar beroende på vilken typ av vård som man söker och var i landet man befinner sig. Generellt sett kostar ett besök hos en vårdcentral eller ungdomsmottagning ungefär 200-300 kronor för en vuxen person. Men vissa besök och behandlingar kan vara helt eller delvis kostnadsfria, exempelvis preventivmedelsrådgivning eller besök hos barnmorska. Det är avgiftsfritt för barn under 18 år att besöka vårdcentraler och barnmorskemottagningar.

Vårdgivare online och hur fungerar det?

Det finns flera vårdgivare som erbjuder digitala vårdbesök och sjukvårdsrådgivning online, såsom KRY, Doktor.se och Min Doktor. För att använda dessa tjänster behöver man skapa ett konto och boka en tid för ett digitalt besök. Vid besöket träffar man en läkare eller sjuksköterska som kan bedöma ens besvär och ge råd och behandling. Vanligtvis kostar dessa besök ungefär lika mycket som ett fysiskt besök hos en vårdcentral eller specialistläkare. Dock gäller det att man själv bedömer om ens besvär kan behandlas på distans eller om man behöver en fysisk undersökning. 

Vårdguiden 1177

Vårdguiden 1177 är en hälso- och sjukvårdsrådgivning i Sverige. Deras hemsida är en samlingsplats med för information och e-tjänster inom hälsa och vård. Man kan också ringa dem dygnet runt och ställa frågor till sjuksköterskor och få råd och vägledning kring hälsa, sjukdomar och vårdfrågor. 

Sjukvårdsregler i Sverige för barn under 18 år

I Sverige gäller specifika sjukvårdsregler för barn under 18 år. Här är några viktiga punkter:

  • Vårdnadshavare ansvarar för att söka vård åt barnet: Enligt svensk lag är det vårdnadshavarens ansvar att se till att barnet får den vård som behövs. Det innebär att vårdnadshavaren måste kontakta läkare och boka tider för barnet om hen behöver vård.
  • Barn har rätt att delta i vårdbeslut: Även om vårdnadshavaren har det formella ansvaret för vården, har barn rätt att delta i vårdbeslut som rör dem själva, enligt patientlagen. Det innebär att barnet har rätt att bli informerad om sin sjukdom, behandling och eventuella risker, samt att få vara med och påverka vårdbeslut.
  • Barn kan kontakta läkare själva i vissa fall: Det finns vissa situationer då barn kan kontakta läkare själva, utan att vårdnadshavaren behöver vara med. Exempel på sådana situationer är om barnet söker preventivmedelsrådgivning, behöver hjälp med en könssjukdom eller om hen söker vård för psykisk ohälsa. I dessa fall har barnet rätt att själv söka vård och behöver inte be om tillstånd från vårdnadshavaren.
  • Barn kan använda e-tjänster och köpa receptbelagd medicin med vårdnadshavarens hjälp: För att använda e-tjänster och köpa receptbelagd medicin krävs det oftast en e-legitimation. E-legitimationen kan skaffas av personer från 13 år och uppåt. Det betyder att barn som är 13 år eller äldre kan använda e-tjänster och köpa receptbelagd medicin med hjälp av sin e-legitimation och med vårdnadshavarens hjälp. För yngre barn krävs det att vårdnadshavaren hjälper till med att sköta dessa ärenden.

Synpunkter eller klagomål på din vård

Om man tycker att man har fått dålig sjukvård i Sverige, så finns det flera olika instanser man kan kontakta för att framföra sina klagomål eller få hjälp att lösa problemet.

Din vårdgivare. Först och främst kan man vända sig till den vårdgivare som man har fått vården av för att diskutera problemet och försöka hitta en lösning tillsammans. Om man inte är nöjd med vårdgivarens svar eller om man vill ha hjälp utifrån, så finns det flera andra instanser att vända sig till.

Patientnämnden. Man kan kontakta Patientnämnden i den region där man fått vården. Patientnämnden är en oberoende myndighet som arbetar för att stärka patientens ställning och försvara patientens rättigheter. De kan ge råd och stöd, ta emot klagomål och undersöka om det har begåtts fel eller brister i vården.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Man kan också kontakta Inspektionen för vård och omsorg, men då måste du i första hand kontaktat verksamheten där du fått vården eller Patientnämnden.